personalcoach

Fakta hormoner

Hormoner är signalämnen som vissa körtlar (se nedan) i kroppen tömmer i blodet. På så sätt så sprids hormonerna i hela kroppen och kan påverka olika organ.

Hypofysen i hjärnan, sköldkörteln, bukspottkörteln, binjurarna, äggstockarna (hos kvinnan) och testiklarna (hos mannen). Är inre-sekretoriska körtlar och deras hormoner.  Med Inre-sekretoriska körtlar menas att det är körtlar som sprider hormoner och att de saknar utförsgångar. De avger hormonerna direkt till blodet som rinner i tunna kapillärer genom körtlarna. Salivkörtlar, spottkörtlar töms genom utförsgångar som mynnar ut i tex munnen.

Hypofysen

Är liten som en ärta och sitter på undersidan av hjärnan. Den styr över andra hormongivande körtlar och gör att de avger lagom mycket av de olika hormonerna.

De avger även tillväxthormon.

Sköldkörteln

Avger hormoner som ökar cellandningen i kroppen. När denna förbränning ökar stiger kroppstemperaturen, pulsen och och blodtrycket ökar.

Bukspottkörteln

Avger hormonet insulin som ökar kroppens cellernas upptagning av socker från blodet.

Binjurarna

Avger adrenalin när man blir arg eller stressad.

Äggstockarna och Testiklarna

Avger könshormoner.

 

Kroppens internet
För att vi människor ska kunna fungera så måste hela våran kropp samarbeta. Alla organen och kroppsdelarna måste kunna kommunicera med varandra. De kommunicerar med hjälp av hormoner och elektriska nervimpulser. Hormonerna(För fakta om hormonerna ---> Fakta- Hormonerna) fungerar så att de sprids signalämnen med blodet. Nervsystemet är mycket snabbare att "hormonerna", nervsystemet kan skicka ut information genom impulser som kan ha hastigheten 100 m/sekunden! Nervsignalerna kan dessutom rikta in sig på ett mer bestämt mål, tex. celler i en viss muskel

Hjärnan hänger ihop med ryggmärgen som skyddas av ryggkotorna. De bildar tillsammans kroppens centrala nervsystem. Detta står i förbindelse med alla nerver som förgrenar sig i kroppen. Ögonen, öronen osv kan liknas som kroppens antenner. De tar emot signaler från omgivningen och omvandlar dessa till elektriska impulser som leds i nerver till det centrala nervsystemet.

De nerver som leder impulser från sinnesorganen till det centrala nervsystemet kallas sensoriska nerver.

Nerverna som leder impulser från det centrala nervsystemet kallas motoriska nerver.

 

Allt vi utför medvetet styrs från hjärnan. Men ibland så reagerar vi utan att vi först tänker på det,  de omedvetna och snabba rörelserna kallas reflexer. Då utgår signalerna direkt ifrån ryggmärgen utan att gå förbi hjärnan. Den funktionen har vi för att det hjälper oss att undvika allvarligare skador.

Exempel: Om vi råkar sätta handflatan på en varm spisplatta så rycker vi ju automatsikt bort handen så fort att vi inte ens hinner reagera på det vi gjort, det är för att reflex rörelserna går direkt från ryggmärgen. Men om vi skulle sätta handen på spisplattan och först efter att vi uppmärksammat vad vi gjort och sen tar bort handen så skulle det antagligen uppstå mycket större skador.

Från nerverna i huden som känner av hettan och som skickar signalerna till ryggmärgen genom en sensorisk nerv. Där kopplar impulserna direkt över till en motorisk nerv som har kontakt med armens och handens muskler och när dessa tar emot dessa signaler så rycker vi bort handen ifrån spisplattan..

I ryggmärgen så sänds även impulser till hjärnan som tolkar och när den gjort det så känner vi smärtan och blir medveten om vad som hänt.

Många av våra reflexrörelser är medfödda, tex blinkreflexen när ögonen blir torra eller när ett föremål plötsligt dyker upp framför ansiktet. Att gå är också sådana reflexrörelser.

Cykla är en inlärd reflex, när man väl lärt sig det så kan man det.

 

Nervceller och nerver

Nervsystemet består av nervceller som är byggda för att leda elektriska impulser. Deras utseende är väldigt speciellt.

Den  består av en cellkropp som innehåller cellkärnan. På cellkroppen så finns det många korta utskott. Detta leder impulserna mot ett bestämt  mål som kan vara andra nervceller eller en muskel. Hos vissa nervceller är det långa utskottet meterlångt! Inga andra celler kan bli så långa som nervceller.

Många nervceller har isolerande höljen av ett sorts fett (Myelin) runt sina långa utskott. Det hindrar att impulser sprids okontrollerat mellan nervceller, den ökar även nervimpulsernas hastighet.

Nerverna är buntar med långa utskott från många nervceller.

 

Det långa utskottet på en nervcell slutar med en förgrening och ytters på varje förgrening så finns det en ändplattta. När nervimpulserna når ändplattorna så tömmer dessa ut ett signalämne på en annan cell. Om motagarcellen också är en nervcell startar signalämnet en ny nervimpuls som fortsätter i den cellen. När motagarcellen till slut är en muskelcell så gör då signalämnerna att den drar ihop sig.

 

Hjärnan

 

Våran hjärna är mjuk och ömtålig, den behöver därför effektivt skydd! Skyddet består av kraniets skallben och alla hjärnhinnor som omger hjärnan. Runt om hjärnan så finns det även ett lager vätska som ska dämpa eventuella stötar mot huvudet.

Hjärnan är aktiv dygnet runt och den kräver mycket näring och syre. Hjärnan kan inte lagra syre och näring som tex muskler kan. Den behöver ständig och jämn tillförsel. Därför skadas hjärnan snabbt om blodflödet hindras eller om personen slutar andas.

Hjärnan består av storhjärnan, lillhjärnan och hjärnstammen.

 

Storhjärnan

Storhjärnan är uppdelad i vänster och höger hjärnhalva. Dessa är ihopkopplade med miljontals nervceller som löper genom hjärnbalken. Hjärnan består av nervceller. Storhjärnans nervceller har sina cellkroppar samlade nära ytan i den så kallade grå barken. Den är veckad så att det får plats med mer cellkroppar. Under den grå barken så löper nervcellernas långa utskott med sina ljusa höljen av fett, det är de fetthöljerna som gör att denna del av hjärnan nästan är vit.

Det är i den grå barken som man tänker och som minnen lagras. Detta sker med hjälp av barkens alla miljarder nervceller som är hoppkopplade i ett gigantiskt nätverk!

Vänstra hjärnhalvan är den halvan som man brukar säga är den som är matematiskt begåvad. Den talar, läser och skriver.

Högra hjärnhalvan är den som man brukar säga är konstnärlig. Det är den som ritar, spelar instrument (melodier), den känner igen ansikten och röster osv.

Så om du tex ska sjunga en sång så är det den vänstra halvan som håller reda på texten medan det är den högra som håller kolla på melodin.

 

Lillhjärnan

Lillhjärnan samordnar impulser från bla ögonen, balansorganen och musklerna. Det är den som gör att skelett musklerna kan få rätt information så att de håller balans på kroppen. Den påverkar även muskel rörelserna så att det blir mjuka och riktiga

 

Hjärnstammen

Hjärnstammen är det som styr funktionerna som vi inte styr med viljan. Det är tex andningen, hjärtslagen, aktiviteten i tarmarna osv. Delar av hjärnstammen styr även över sömn, hunger, sexualdrift och törst.

Hjärnstammen har ett nära samarbete med hypofysen. Det är ett av kroppens viktigaste körtlar som bildar hormoner. Hypofysen är kroppens hormon chef.

 

Källor:

TitaNO biologi, Anders Henriksson, Gleerups undervisning AB, 2010

(http://korta.nu/q5nud)